thereasonisme

Kanske socionomprogrammet inte är så illa ändå?

Jag kanske är just där jag ska vara?

 

Igår var jag på sjukhuset och "praktiserade" och det

var.... ja hur beskriver man det? All sorg och smärta

som fanns där. Att dagligen hantera förlusten som är

människors värsta mardrömm, döden.

 

Det är nog inget jag är stark nog för, jag vill hjälpa och

stötta människor i vardagen mer. Och då kanske det

är lika bra och utbilda mig som socionom?

Det är ju inte riktigt så jag vill jobba men jag tror inte det

finns sådana jobb. Eller jo, personligassistent, men det

kan jag ju bli som socionom.... Eller?

 

Får kolla upp det, får ringa upp min stackars syo, igen

och fråga henne om personligassistent och boendestödjare

är ett jobb för en socionom.

 

//Pussar