How far, is far enough?
Att gå livet igenom, rädd för vad man
kan åstakomma. Vad man kan rasera
och vad man kan skapa.
I början ser man slutet, långt där borta
eller alldeles snart. När man måste mäta
om smärtan i slutet är värt lyckan man får
från starten och dit.
Framför allt när man överväger om man kommer
att överleva smärtan i slutet när man väl börjat
gå.
En levande atombomb som när som helst kan
sränga mitt liv i bitar.
All I can say, I love you til the end.
//Pussar
Kommentarer
Trackback
